Demis Hassabis berättar om ögonblicket då han ville bedriva forskning. Vid 12 års ålder var han världens näst bästa schackspelare för sin ålder. Han gick på en turnering och förlorade mot en 30-årig spelare som var överdrivet glad över att slå en kille. Demis älskade schack men insåg att all hjärnkapacitet i det rummet kunde åstadkomma så mycket mer än bara att bemästra ett parti och han bestämde sig för att inte satsa på schack som karriär.